Under projektets gång har man känt sig till och från lite orolig hur allt ska komma i hamn.Det som belivat och inspirerat mig att kämpa vidare har varit våran process, som grupp ihop. Från att inte känna Tanumshede alls, till att få tankar om mina idéer från olika håll, som gjort att jag mognat fram till en analys som jag känner mig nöjd med. Jag verkligen älskar att vara i en grupp där samtalet fungerar,det är lycka att ha ett sådant där bra samtal som ger en mer än man någonsin skulle komma själv. Tack vare Tanumshede och den hemska mörka natten jag spenderade där så har jag hittat ett nytt sätt att arbeta i tanken.Eller det kanske var gammalt och att jag hittat det igen på nytt.
Seminariegruppsamtalen har varit allvarliga,roliga,givande och väldigt uppiggande,önskar ni där ute kunde känna energin som finns då man lär känna varandras idéer! Idag snackade vi bland annat om kontraster och hur det kan skapa mer än vad det ser ut att vara. Jag berättade om ett verk jag såg i Hong Kong(bilderna ovanför). Det föreställer ett stort målat mönster i form av gammalt kinesiskt porslinsmönster. Det är högsta allvar med porslin i Kina, och det har otroligt gamla anor. Om du kikar närmre på andra bilden, så ser du att allt inte är som det ser ut. Fantastiskt roligt interagerande med besökaren,speciellt om han/hon är lite fin i kanten. Kontrast mot det gamla,det nya skiner igenom.Nog om det.Tyckte om det och skrattade mycket åt människor och deras reaktioner. Skönt på något sätt när tanken ligger i aktiverandet av besökaren. Ser framemot att svettas på måndag med utställningsmonterandet.Hoppas inte "konserten-är-slut" symptomen kommer än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar